Hannah här:

Att ha principer och att leva efter dem kan både hjälpa och stjälpa oss. Ibland kanske principer står där i vägen och blir så viktiga för oss, att vi förlorar en vän, kärlekspartner eller ett jobb, för att vi är för stolta för att stå över något. En konsekvens som kanske blir svår att hantera och en “onödig” förlust. Vi gör ett “felval” för att ha “rätt”.

Men det gäller att veta när det är viktigare att stå upp för sina principer, för det finns lika många tillfällen, då det är det sanna att göra. Återigen som Änglarna säger, välj med hjärta och hjärna hand i hand. Och som jag brukar säga; en dålig konsekvens av ett “sant” beslut, är lättare att ta än en dålig konsekvens när vi inte valt med vår intuition, instinkt, känsla, förnuft etc.

Så i princip är principer bra om de väljs med precision. 🙂

Ä-post: (se Hannahs förmåga)

“Vem har rätten att säga om prestigen är av godo eller ondo? Ligger det då prestige i bedömningen av prestigen? Prestigen bör bedömas både med inre och yttre mått. Att vinna ett prestigefyllt pris är en ära och ett mått på det ni åstadkommit.

Att låta prestigen styra er när ni vet att något är fel, men ni av prestigeskäl inte vill vika er, är ett mått på ett hinder, som bakbinder er. För lever ni efter den principen att inte vika er, ej ha fel, så kan ni medvetet styra er själv i fel riktning bara för att ha rätt. Kan ni se att prestigen att ha rätt, kan göra att ni gör fel medvetet?”

“Att vara principfast i den goda bemärkelsen är att vara tydlig, stark och pålitlig, att inte vara rigid och låst. När ni väljer principer utifrån vad ni vill, är det gott. Men här som med prestige, så kan det hindra er att välja rätt, av skälet att ha rätt. Det vill säga om ni bryter mot era principer, de som ni tycker är rätt, så gör ni fel. Men så länge principerna är låsta kan detta rätt vara fel här och nu.

Att släppa principer och prestige, för att uppnå något mer varaktigt är viktigt att våga. Att inte låta chanser och människor glida er ur händerna på grund av prestige och principer. En egen lagbok leder till ensamhet. För ni integrerar då ej med era medmänniskor, med livet och livets förändring.

I princip så är principen en kompass som kan leda er, men ni måste uppdatera principens karta vartefter, annars kan ni gå vilse. För världen förändras, värden förändras och principen behöver förändras i takt med det. Tänk om ni tittade på en gammal karta över en stad, och ni tänker “finfint, dit går jag”. Men ni lägger inte märke till att det nu ser annorlunda ut, och så går ni rätt in i en husvägg. Så stirrar ni blint på en gammal princip, karta, och går efter den, då kommer ni ofrånkomligt krocka med nya hus, nya vägar etc.

Så välj, och välj om era principer, och låt prestigen vara prestigelös och tacksam för det prestigefyllda ni möter. Då kan bara gott komma ur prestigen och principerna i era liv.”