Med rättigheter kommer vissa skyldigheter. Men kommer alltid rättigheter med skyldigheter?
Vi lever i ett så kallat rättssamhälle. Det i sig säger implicit att vi har rättigheter. Ingen säger ju att vi lever i ett “skyldighetssamhälle”. Men detta att leva i ett rättssamhälle ger oss skyldigheter. Vi har inte rätten att göra exakt vad vi vill. Gör vi något olagligt ställs vi inför rätta. Det är vår skyldighet att följa lagar och förordningar. Det är vår rättighet att prövas rättvist för det vi handlat fel eller rätt. Vi har också rättigheter och skyldigheter, att inte handla.
Att ha “rätten på sin sida” heter det. Men vad menar vi med det? Jo, oftast är innebörden, att jag hade rätt att göra si eller så… men det behöver inte betyda att det är moraliskt rätt. “Rättigheter och skyldigheter” gäller inte bara samhället i stort, att följa regler och att ha rätten till våra rättigheter.
Utan det finns det som är lika viktigt, och det är det emotionella, det medmänskliga, det vi lever varje dag. Att veta att vi må ha “rätten på vår sida”, men är det så att vi verkligen behöver/vill kräva den rätten om det sårar någon annan? Det är viktigt att inte stirra sig blind på rättigheterna och bara kräva vår rätt, för livet är så mycket mer än vår rätt. Det är samspelet mellan människor, att veta att vi kan frånsäga oss vår rätt, för att ge plats åt någon annan. Det är att vara medmänsklig, ett givande och tagande.
Vi har skyldigheter inte bara mot andra, utan även mot oss själva. Att vara goda mot andra, men också mot oss själva. Att välja att sträva efter en värld där skyldigheter och rättigheter är lika för alla människor, att alla har samma chanser och därmed samma krav på sig. Att bedöma alla lika, lika värde. Att ge och ta och ta ansvar för oss själva och varandra. Allt vi gör påverkar både oss själva och andra. Så rätten till vårt liv går hand i hand med skyldigheter till andras liv.
Ä-post: (se Hannahs förmåga)
“Det talas om att “alla föds ensamma och att alla dör ensamma”, vilket är en sanning med modifikation. Ty när ni föds, så föds ni i ett sammanhang, en familj, som ni antingen växer upp med eller sedan överlämnas till en annan. Men ni är inte ensamma. Så för att födas och bli till behövs andra människor.
Vad är då era skyldigheter gentemot era nära och er omgivning? Jo, att leva ett liv som rimmar med er önskan, ert samvete och att veta att de val ni gör inte bara får konsekvenser för er, utan som ringar på vattnet sprider sig era val och handlingar till er omgivning. Så även om ert liv vore isolerat från alla andras, men ni fortfarande befolkade samma jord, hade ni då haft skyldigheter mot andra? Svaret är ändock ja, för så länge som ni lever i samexistens är valen ändock inte bara era. Jorden länkar er samman.
Så aldrig någonsin går det att separera era handlingar, så att de inte påverkar någon annan någonstans. Väljer ni en självdestruktiv väg, så lita på att era nära och kära också drabbas. För i er relation till varandra har ni ett ansvar att ert liv är ert, men ändock är det ej helt ert eget, ty det betyder något för alla som älskar er.
Dela ej upp i “dig” och “dem”, för då är risken att besluten ni fattar ej gynnar någon av er. Lämna utrymme för era nära att välja med er. Sedan är det alltid ni som till syvende och sist måste göra valet. Det är er skyldighet och er rättighet mot er själva. Men glöm ej att valen är era, men era liv delas av många och så gör valen.
Era skyldigheter gentemot er själva är att inte ge bort er makt till någon annan, men ej heller ta makten över någon annan. Att välja efter ert samvete och vad ni tror är rätt. Men även här, glöm ej, att ni faktiskt inte vet vad som är rätt varken för er själva eller andra.
Så genom att bjuda in vänner och familj i era val, så hittar ni lättare er väg. Vägen kantas av hinder och av medvind, och ni får så svaren längs vägens gång.
Så ta en god titt på er själva, era liv och era val. När har ni valt något ni ej velat, men för att ni trott att det var bäst för någon annan? Hur gick det? Hur mådde ni inuti er då?
Kände ni er stolta över det, eller kände ni ett slags förakt för er själv, då ni inte tagit ert eget parti?
Kom det något bra ur det?
Kom det något dåligt ur det?
Stärkte det er relation till den andre personen? Eller inte?
Stärkte det er relation till er själv eller inte?
Ställ så samma frågor gällande då ni valt något, som ni trodde var det bästa för er själv?
För att ni skall hitta en balans i att veta vad ni vill, men ändock vara öppna för att ändra er, om ni blir presenterade en annan möjlighet, ett nytt resonemang, behövs kärlek, medmänsklighet och kommunikation, inåt i er själva, med er själva och med andra. För ni lever i en värld där alla lever på ett eller annat sätt sammanlänkade med varandra. Därför är ni trots självbestämmanderätt ej fria från de konsekvenser som era val medför. Kan ni se det?
Så rättigheter och skyldigheter är lika viktiga till er själva, som till andra. Visheten ligger i att ha visshet i, att livet ni lever inte bara är ert eget. Det är till låns, som det brukar sägas. Detta är också en sanning med modifikation, för det är inte så att någon annan kan “låna” ert liv. Det är bara ni som kan, men sanningen ligger i, att då det är ett privilegium att leva, så är det er skyldighet att försöka ta hand om er så bäst ni kan. För ni har fått en gåva, som är ert liv och det tar en dag slut, och det är “lånet”.
Så ni bör vara lika rädda om er själva, som om ni vore om något ömtåligt och vackert, som ni lånat och sedan vill ge tillbaka i gott skick. Det goda skicket innebär att ta hand om er själva, i detta livets nu.”∞
Vi har ett lite lugnare tempo då vi är på semester i Aten, så vi återkommer med nästa inlägg på tisdag. Ta gärna kontakt med oss antingen på “Kontakt” eller “Facebook”.